En fest, men förlust...
Femton verkliga hardcoresupporters hade tagit semester, manipulerat med arbetsuppgifter och –scheman, ställt in den veckoliga posthämtningen etc. för att medfölja spelarbussen på den ansträngande utflykten till Finspång denna säsongs sista bortamatch. En onsdag. Mitt under brinnande OS. Rena guldregnet för de blågula i Turin dessutom. Men vi åkte på bandy!
Efter stopp med köttfärslimpa och liknande i Ödeshög, och efter att ha släppt av spelarna vid Grosvad, styrde den eminente busschauffören Christer till Ekmanska puben, där de båda supportergrupperna under förbrödring och höggradig entropi, partajade för att på bästa sätt värma upp inför drabbningen på Grosvad.
Norra Europas mysigaste och mest prisvärda pub utmärkte sig med god öl, billig single malt och frikostigt dekolleterad servitris. De varma mackorna smakade dessutom utsökt! När Anja Pärsson tog guld i slalom dånade jubelorkanerna framför de utplacerade teveapparaterna. Bandysupportrarna sjöng med i varandras sånger, mössor skiftades, gåvor utbyttes och ett gemyt av för till exempel fotbollssupporters utopiska mått förhärskade.
Efter denna uppvisning i sportslig vänskap och echaufferad partyatmosfär stuvade de båda grupperna in sig i Ale-Surtes buss för gemensam färd till Grosvad. Minen som de luttrade entréavgiftsindrivarna uppvisade när de röda och de gula vällde ut ur samma buss var obetalbar!
Väl inne på Grosvad visade det sig att den grillade korven var av högsta kvalitet. ”Rödtjut” (som fimpongs supporterskara heter) och surtefansen (som inte är så officiösa av sig att de antagit något namn) intog läktare på ömse sidor för att medelst uppmuntrande ramsor och sånger höja stämningen runt planen.
Tränare Hillström hade förklarat allt om ägget och brytpunkter och spelstarter på bussen och vi såg detta illustrerat mycket väl, trots det ymniga snöfallet
som rådde under hela matchen.
Nästan halva Surtes lag bestod av juniorer. Debuterande Fredrik Bergestig gjorde ett gott jobb på vänsterbacken.
Siffrorna talar förstås sitt tydliga språk, men så överlägset var inte hemmalaget - ett antal misstag och förlorade ägg... Ja, så går det illa. Vi hade
typ sju hörnor och några andra hyfsade chanser.
Men givetvis var det aldrig nåt snack om hur det skulle gå.
Det känns alltid skönt att säsongen är över. 20 minuter senare känns det vemodigt, och ytterligare en vecka därefter känns det sorgligt.
/gugl
Foto: Petra Carlsson
|