Man kan se direkt att det är en tävlingsmatch vi kommit för att beskåda. Träningsmatchernas seghet och tvehågsenhet är som bortblåst. Ganska högt tempo, ganska intensivt.

Efter bl.a. en fin attack med Brinken och Thella i samarbete kan hemmalaget lyra in en boll mot vårt mål. Melander får en rejäl tryckare (Kamp om bollen? Tja, kanske.) - och Hellström är framme och petar in bollen. Nionde minuten. Hur ska detta gå?

Surte trampar på ganska bra efter den tunga inledningen. Hemmalaget drar på sig två snabba utvisningar efter grova, uppenbara, klumpiga fällningar. Tyvärr kan inte Surte utnyttja det numerära övertaget, det blir någon hörna, men den fungerar inte.

I minut 24 kämpar David Eriksson och Taggen Nilsson fram en hörna - och den klipper Thella in!

Därefter är det bara de riktigt alerta som hänger med: En solokörning från Pudich ger 2-1. Ett blixtrande klappklappspel ger 2-2 med Anders Carlsson som påpasslig avslutare.

Från och med nu är det gästernas halvlek. Gais' kontringar är lite otäcka. Men chanserna är Surtes. Ett par bra hörnor fulländas av en riktigt bra sådan i minut 40 - Anders Elg klipper in 2-3!

I andra halvlekens andra minut smackar Jouni Lupala in 2-4 på hörna!

Sedan återfinner vi inte så många anteckningar från andra halvlek i vårt block. De gröna har mycket boll, i och för sig ofta på fel planhalva enligt vårt sätt att se på det - men så farligt blir det inte.

Hemmalaget får en del hörnor - men Vildkatternas rus är stabilt, fullt i klass med klackens.

I minut 13 åker David ut.

Det är i ärlighetens namn för mycket grönt bollinnehav i andra halvlek.. En Surtekontring skulle väl vara på sin plats? Den kommer med knappa 10 minuter kvar: Thella frispelar Elg som viner igenom, men får inte till nån fullträff… Karjalauto räddar.

I sista ordinarie matchminut åker våra båda backar ut samtidigt. Men då är det klart. Vi vinner!

Det var en underbar bandykväll! Kallt, klart väder. En entusiastisk klack - ett kämpande lag, bra tempo och åtminstone för denna skribent ett överraskande välspelande hemmalag. Peter Pudich klart bäst i Gais. I Surte ägde Jouni. Thella grym speciellt i första halvan och Anders P så oerhört nyttig speciellt i den andra. Vi tyckte oss höra en publiksiffra på 527... Var stod dom? Kanske hörde vi fel?

Fast riktigt allsvensk var väl bara domartrion. En stund i första halvlek såg det ut att kunna spåra ur, men efter resoluta utskällningar av Karlsson var det lugnt sen.

/gugl


Spelare och klack förenas i det stora lyckoruset efter segern.


På vår sida var det välstädat efter matchen. På den andra... Nja!


Kvallens lyckliga avslutning kan beskrivas såhär...


eller såhär.